mitt hjärta som i en syltburk och en ny insekt precis ovanför din armbåge
du förstår väl vad jag ljuger om?
4 mars 2014
9 februari 2014
9.
det är något i mitt huvud som förstör mitt skelett så fort jag rör någon annan försöker jag komma så nära att jag glömmer vem jag är, jag föddes och det var meningen att jag skulle vara trygg & varm istället för uppskuren, men ett spöke vägrar lämna mig i fred, jag vaknar med klösmärken på min själ, jag är ett spökhus och mina lungor är källaren, jag pratar och min mun gifter sig med all tomhet, blodet som mina vener har i förråd, jag sliter upp varje låda med mina tänder letandes efter strömbrytaren så att jag kan se, och sluta, jag tillhör något som skrämmer mig.
7 februari 2014
14 januari 2014
4 december 2013
18 september 2013
18.
det börjar igen. sover inte, gråter skakar istället. rastlöst hetsande biter fingrar hackar lår. vad som helst bara inte i bröstkorgen. ser glitter i taket och onda skuggor gömmer hukar. det susar. KAN INTE ANDAS MEN.
4 september 2013
2 september 2013
27 augusti 2013
26 augusti 2013
26.
kärlek är så här: ingen ser genom mig, men du kan.
på morgonen var det långa fält fyllda med ingenting och jag lämnade min klänning på en gren i ett träd som krashade och hade sina ögon stängda mitt i en väg, för jag visste att jag inte skulle behöva kläder längre om jag var kär. helt genomskinlig. kärlek är så här, avlägsnar hud, låtsas att du är en måne, jag är djupsvart nu, din stjärna i mitt tomrum, jag håller ditt ansikte. nu sover även jag. ingen ser genom mig, men du kan.
på morgonen var det långa fält fyllda med ingenting och jag lämnade min klänning på en gren i ett träd som krashade och hade sina ögon stängda mitt i en väg, för jag visste att jag inte skulle behöva kläder längre om jag var kär. helt genomskinlig. kärlek är så här, avlägsnar hud, låtsas att du är en måne, jag är djupsvart nu, din stjärna i mitt tomrum, jag håller ditt ansikte. nu sover även jag. ingen ser genom mig, men du kan.
26.
augusti tvåtusentretton innebär: tio år sedan jag flyttade hemifrån, sju år sedan jag flyttade till london med jordens finaste tjej, fyra år sedan jag fick ect, och två år sedan jag började drömma att han fortfarande lever.
23 augusti 2013
22 augusti 2013
17 augusti 2013
12 augusti 2013
12.
inse att tomhet inte kan skrämma dig så länge det förblir tomt. sluta tänk på livet som ett skepp som bär något som du skulle kunna svälja och inse att det är rymden som hittade dig och andades och här är du. full av stjärnor. dina mörka hål gör dig bara vackrare. när solen exploderar och elden möter din kropp, minns då hur du en gång trodde att inte ens luft var tillräckligt, du skulle göra vad som helst för att slippa brinna. men nya världar skapas i aska och föreställ dig ditt som en äng fylld av benlösa flickor. spring iväg åt dem.
10 augusti 2013
10.
göteborg är infekterat jag skriker det här är inte ert hem sluta låtsas åk tillbaka och stannar i sängen med värkande lårmuskler.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)